Det här är ett omarbetat inlägg från 2020

I mitt förra inlägg om chakrasystemet skrev jag om hur chakrana inom olika traditioner kopplas till kroppen och till olika aspekter av vårt känslomässiga, mentala och andliga liv.

Jag skrev också om den moderna tolkningen där chakrana ibland kopplas samman med kroppens endokrina körtlar.

Läs del 1 här: https://fylgjachakradance.com/2026/09/28/kortlar-eller-chakran-del-1/

I det här inlägget tänkte jag gå lite djupare in i kroppens hormonsystem – och samtidigt fortsätta utforska den intressanta frågan om varför vi människor så gärna söker samband mellan kropp, känslor och medvetande.

Kroppens endokrina system

Vi har ett fantastiskt system av hormonproducerande organ och vävnader i kroppen. Hormoner fungerar som kemiska budbärare och hjälper till att reglera många av kroppens funktioner. Några exempel är:

• Hypotalamus och hypofysen – två centrala delar av kroppens hormonella reglering.
• Tallkottkörteln – producerar melatonin, som är viktigt för regleringen av dygnsrytmen.
• Sköldkörteln – producerar hormoner som bland annat påverkar ämnesomsättningen.
• Bisköldkörtlarna – reglerar framför allt kroppens kalcium- och fosfatbalans.
• Binjurarna – producerar hormoner som bland annat påverkar blodtryck, saltbalans, ämnesomsättning och kroppens stressreaktioner.
• Bukspottkörtelns Langerhanska öar – producerar bland annat insulin och glukagon, som reglerar blodsockret.
• Äggstockar och testiklar – producerar könshormoner.
• Mag-tarmkanalen och njurarna – innehåller också celler som producerar viktiga hormoner och hormonliknande signalämnen.

Det här är alltså kroppens verkliga fysiologi, men här behöver vi göra en viktig skillnad mot chakrasystemet: Chakran är inte anatomiska körtlar, även om det ligger nära till hands att koppla ihop.

Kopplingen mellan de sju chakrana och kroppens endokrina körtlar är en modern tolkning och ett sätt att försöka förstå sambandet mellan kropp och upplevelse. Den är inte en etablerad medicinsk beskrivning av hur kroppen är uppbyggd, vilket är viktigt att ha med sig. För mig gör inte det chakrasystemet mindre intressant.

Hypofysen och det stora regleringssystemet

Hypofysen brukar ibland kallas kroppens ”master gland”, eftersom den genom olika hormoner påverkar flera andra endokrina organ. Men den arbetar inte ensam. Hypotalamus och hypofysen ingår i ett större regleringssystem tillsammans med bland annat sköldkörtel, binjurar och könskörtlar.

Det är fascinerande hur kroppen hela tiden arbetar med återkoppling och finjustering. Vi behöver inte ens tänka på det. Kroppen gör det.

När vi talar om balans

Inom chakraläran talar man ofta om balans och blockering.

På chakraspråk kan man kan beskriva det som att ett chakra är balanserat, överaktivt, underaktivt eller blockerat och att detta kan påverka hur vi upplever oss själva och världen.

Ett balanserat solarplexuschakra förknippas till exempel med vilja, handlingskraft och personlig kraft. Ett överaktivt solarplexus kan i den här modellen beskrivas som ett behov av kontroll eller dominans.

På samma sätt kan ett obalanserat baschakra förknippas med otrygghet, instabilitet och bristande jordning, medan ett obalanserat sakralchakra kan förknippas med exempelvis skuld, skam eller svårigheter att känna lust och kreativitet.

Balans är nyckelordet.

Vad händer med oss under livet?

Vi människor formas av det vi upplever. Relationer, sorg, stress, glädje, trygghet, otrygghet, kärlek, krav och stora förändringar kan påverka hur vi ser på oss själva och hur vi möter världen. Det betyder inte att alla som haft en svår barndom automatiskt får problem senare i livet. Och det betyder inte heller att den som haft en trygg uppväxt aldrig kan må dåligt.

Vi är olika.

Vi har olika förutsättningar, erfarenheter och biologiska egenskaper. Vi reagerar också olika på samma händelse. Ibland kan till och med sådant som är tänkt som positivt upplevas olika.

Beröm från en förälder kan kännas stärkande för ett barn. För ett annat barn kan det, om det upplevs som kopplat till prestation, bidra till känslan av att man måste fortsätta prestera för att vara värdefull.

Det är en av anledningarna till att jag tycker att självkännedom är så viktig.

• Vad behöver just jag?
• Vad får mig att må bra?
• Vad behöver jag mindre av?
• Vad behöver jag mer av?

Som vuxen får vi också ta ansvar

Barndomen kan sätta spår, men som vuxna har vi också möjlighet att påverka hur vi tar hand om oss själva. Det kan handla om ganska enkla saker:

• Att äta på ett sätt som fungerar för oss.
• Att sova tillräckligt.
• Att röra på kroppen.
• Att ge plats åt vila och återhämtning.
• Att ha människor omkring oss som får oss att må bra.
• Att göra saker som ger glädje och mening.
• Och att inte låta arbetet och alla måsten ta upp precis all plats.

Vi behöver skapa goda förutsättningar för att fungera.

Och vad har då Chakradance™ med det här att göra?

I Chakradance™ går vi inte in och försöker manipulera en viss körtel eller ett visst chakra. Vi arbetar i stället med musik, rörelse, meditation och kreativt uttryck.

Tanken är inte att jag som ledare ska ”fixa” något hos dig. Jag skapar en ram – ett rum – där du får möjlighet att lyssna inåt, röra dig på ditt eget sätt och utforska vad som händer när du ger olika delar av dig själv uppmärksamhet.

För mig handlar det mer om självutforskande än självläkning.

Men kan man få för mycket av det goda?

Det är också en intressant tanke inom chakrasystemet. Om vi tänker på chakrana som olika kvaliteter hos människan behöver inte målet vara att maximera en viss egenskap. Mer är inte alltid bättre.

Ett starkt fokus på kronchakrat, kan beskrivas som att man blir väldigt upptagen av det andliga och tappar kontakten med det jordnära.

Balans behöver inte betyda att allt är lika mycket. Det kan snarare handla om att olika delar får ta plats när det behövs.

Brässen – hjärtats körtel?

Och så kommer vi till brässen, eller tymus.

Den sitter bakom bröstbenet och är en viktig del av immunförsvaret. Det är framför allt här som omogna T-celler utvecklas och genomgår en viktig mognadsprocess innan de lämnar tymus och deltar i immunförsvaret. Tymus är särskilt aktiv tidigt i livet och förändras sedan gradvis med åldern.

Tänk att en liten körtel bakom bröstbenet har en så viktig roll i utvecklingen av vårt immunförsvar.

Och ordet thymos har en intressant historia. Det har kopplats till betydelser som bland annat livskraft, mod, känsla och själ. Så… finns det någon sanning bakom alla gamla traditioner?

Kanske inte nödvändigtvis på det sätt som vi först tänker… men kanske finns det ibland en gammal observation, en symbol eller en erfarenhet som människor har försökt förstå med det språk de hade tillgång till. Det tycker jag känns fint att tänka på. Vi bär med oss en tradition.

Tallkottkörteln – det ”tredje ögat”

En annan körtel som länge har fascinerat människor är tallkottkörteln, eller epifysen. Den sitter i hjärnan och producerar melatonin. Melatonin är en viktig del av kroppens reglering av dygnsrytmen. Ljus och mörker påverkar systemet via hjärnans biologiska klocka, där hypotalamus spelar en central roll.

Tallkottkörteln har också fått stor symbolisk betydelse genom historien och har i olika sammanhang kopplats till själen, det inre seendet och det tredje ögat – ett andligt och symboliskt begrepp.

Människor har genom historien har velat koppla samman det fysiska och det andliga säger kanske något om vår ständiga önskan att förstå hela människan.

Jag är inte alls särskilt insatt i allt det här. Jag är nyfiken och söker information. Och ju mer jag lär mig, desto mer inser jag hur mycket jag inte vet. Men jag har alltid haft en önskan att skapa bättre förutsättningar för hälsa och välbefinnande – både för mig själv och för andra.

Det är nog också därför jag fascineras av olika sätt att utforska människan.

Vetenskapen kan berätta mycket om kroppen. Psykologin kan hjälpa oss att förstå tankar, känslor och beteenden. Andliga traditioner kan erbjuda andra språk för erfarenheter som kan vara svåra att sätta ord på.

Kanske behöver vi ibland hålla flera tankar samtidigt:

• Det här vet vi.
• Det här tror vi.
• Och det här upplever jag.

Hur kan vi skapa bättre förutsättningar för att må bra – som hela människor?

Det är det som intresserar mig allra mest. Inte att hitta en enda förklaring. Utan att fortsätta utforska sambandet mellan kropp, känslor, tankar, medvetande och det vi upplever som något större.

Tack för att du läste ända hit. ❤️

Ta väl hand om dig – och om hela dig.