I mitt förra inlägg om chakrasystemet kopplat till kroppens funktioner, skrev jag:

Del 1 Chakrasystemet är en modell som hjälper oss att förstå hur mentala och känslomässiga tillstånd är kopplade till olika kroppsdelar […] i vårt moderna språk är det faktiskt så att varje litet chakra är en körtel som innehåller hormoner, som kan frigöras om man stimulerar. Energier frigörs i kroppens vävnader och påverkar hur vi mår. Kanske ordet körtel, känns mer användbart för dig?

Jag tänkte att jag skulle gå in på detaljer i det här inlägget.

Hypofysen är den viktigaste hormonproducerande körteln. Den styr över de andra endokrina körtlarna. Detta gör den genom att producera hormoner som påverkar de andra hormonbildande körtlarnas produktion av hormoner.  

När vi är balanserade har vi precis lagom mycket aktivitet i alla chakran och det är ett flöde i systemet. Då mår vi bra, känner oss stabila, friska och kan möta andra människor med nyfikenhet och stabilitet. Då utvecklar vi inte kronisk sjukdom, är rädda, misstänksamma eller aggressiva.

Olika händelser i livet kan påverka oss så att det blir blockering i det här livsviktiga flödet. Hjärtesorg, olyckor, svek m.m. kan göra att vi stänger till och när vi gör det, börjar vi få fysiska åkommor och upplever kanske också omvärlden på ett annat sätt, än innan. Händer det här när vi är barn, har vi inget facit på hur det ska kännas när allt är bra. Just det här med vad som händer i barndomen kan vara lite svårt att identifiera. Många säger ”jag fick allt vad jag behövde, mina föräldrar var schyssta och jag hade lätt för mig i skolan”, men ändå mår jag inte bra… Andra säger sig ha haft det tufft och svårt, men känner sig stabila.

Vi är olika individer med olika uppsättning gener. Vissa av oss går genom livet och märker inte så mycket av vad som händer runt oss, medan vissa är empater och känner in sånt som inte syns på ytan. Ibland är beröm från ens föräldrar bra, men för vissa av oss kan det kännas som ett krav att alltid prestera. För lite balans, för just den individen.

Barndomar i all ära. När vi är vuxna är vårt uppdrag att ta hand om oss själva och se till att vi har det bra och mår bra. Bär vi med oss obalanser från barndomen, får vi göra lite mer för att balansera: Äta bra, sova ordentligt, motionera lagom, skapa lustfyllda och glädjerika aktiviteter och jobba lagom mycket. Då lägger vi en bra grund för att fungera ”utan grus maskineriet”.

I Chakradance™ går vi inte in och manipulerar vissa delar. Vi skapar förutsättningar för självläkning och att flödet ska gynnas.

Det finns två sidor av allt och det kan också vara för mycket av det goda, speciellt om man får för sig att boosta en del av sig själv till 150% under lång tid. Som när solarplexuschakrat är överladdat och personer blir lite ”too much”, om du förstår hur jag menar. Ett överdominant solarplexus kan göra en person överdrivet självsäker och bossig, eller ett överaktivt kronchakra kan göra en person ojordad och helt ”upp i det blå”.

Jag tycker det är väldigt intressant det här, men jag är långt ifrån insatt i allt. Jag har alltid haft en önskan om att skapa hälsa för mig själv och andra och där ligger också intresset att hitta trevliga sätt att skapa bra förutsättningar.

Om man tar brässen/tymuskörteln som exempel, så betyder grekiskans thymos hjärta, själ, önskan. Körteln sitter mitt i bröstet bakom bröstbenet. Det har haft nästan en magisk betydelse för många kulturer. Finns det någon sanning i de gamla traditionerna? Är körteln verkligen så viktig för hälsan? Ja, den är viktig. Vad som gör thymuskörteln så viktig är att den har hand om en väldigt viktig typ av celler som du kan läsa om här: tymocyterna

Tallkottkörteln endokrin körtel i hjärnan som producerar hormonet melatonin. Det bidrar till att reglera dygnsrytmen. Forntida kulturer gav den stor betydelse. I Kina lär man ha kallat den ”Det himmelska ögat” och inom hinduismen ”Brahmas fönster”. Den kallas ofta för ”Det inre ögat”, ”Det allseende ögat” eller ”Det tredje ögat”.

Till sist vill jag dela med mig av några citat av Tommy Hellsten, terapeut och författare av bl.a. böckerna ”Är det för sent att förändras?” och ”Flodhästen i vardagsrummet”. Jag delar dem, för att öka insikten om att det kan behövas svackor, för att vi ska nå höjder. Ge inte upp. Ibland behöver vi lära oss saker, den hårda vägen, om vi lyssnat dåligt tidigare…

Om man inte lyssnar på sin själ som viskar, får man snart lyssna till en kropp som skriker.

Jag behandlar mig själv såsom jag blev behandlad som barn.

Den som ber om hälsa kanske får visdom för att förstå sin sjukdoms budskap.  

Den som söker makt kanske får besvikelser för att hitta fram till tjänandet.  

Tack för att du läste ända hit. ❤ Ta väl hand om dig – kropp och hälsa!